Bytt blogg!

Har bytt blogg så hädanefter kan ni läsa novellen på : 

http://makeyoumineff.blogg.se 

Make You Mine - Del 6

- You don't look like a whore...You're beautiful. sa han tyst. 

Jag vände mig om och mötte hans blåa blick och jag såg att han verkligen menade det. Jag strök sakta mina fingrar över hans och log försiktigt innan jag kröp närmare och lutade mitt huvud mot hans bröst. Han la sina armar om mig och la sig till rätta i sängen. Jag somnade på bara några minuter, tryggt i Nialls varma famn.
------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Jag sträckte sakta på mig och gäspade stort innan jag slog upp ögonen. Det tog en stund innan jag kunde orientera mig men sedan föll alla bitar från igår på plats.  Jag vände mig om och tittade på pojken som låg bredvid mig och sov djupt. Han var så fin. Hans blonda hår var ruffsigare än vanligt och hans ljusrosa läppar var något särade och han andades lugnt. Ögonlocken fladdrade lite, som om han drömde något. Jag tänkte tillbaka på det som hänt under natten och log, han hade varit så omtänksam. Jag kunde inte motstå att stryka min hand över hans lena kind. Precis när jag gjort det så ändrade jag mig och drog tillbaka min hand. Han rörde lite på sig innan han öppnade sina ljusa blå ögon och tittade på mig. Till en början verkade han lika förvirrad som jag varit när jag vaknade, men sedan verkade bitarna falla på plats även för honom och han log sitt fina leende.

- Goodmorning. sa han med hes morgonröst.
- Goodmorning. svarade jag och besvarade hans leende.
Vi bara låg där en stund och tittade på varandra. Jag lyfte min hand och drog  mina fingrar genom hans blonda kalufs. Han höjde sin hand och mötte min. Hans fingrar flätades samman med mina och drog mig närmare. Mitt huvud hamnade alldeles under hans haka så jag låg så nära att jag kunde höra hans hjärta slå och känna doften av hans parfym. Det pirrade till i min mage och min puls ökade. Jag hade varit med killar förut, det här var inget nytt för mig, ändå kändes allt så annorlunda med Niall. Han var så ärlig, så äkta, det fanns inget ont i honom och han brydde sig om mig, gjorde mig sårbar. Men jag gillade det. Jag samlade mod till mig och höjde huvudet och mötte hans blåa blick innan jag slutligen lät mina läppar nudda hans. Det var bara en lätt puss, som för att testa om det var okej. Det var det, för han besvarade pussen. Det gjorde mig lite säkrare så jag pussade honom igen samtidigt som jag la min hand på hans kind och drog honom närmare. När våra läppar sedan särades och pussen blev till en mjuk kyss fylldes min kropp av värme. Pirret jag känt innan var ersatt med en miljon fjärilar som förvildat flög omkring i ett virrvarr av färger i min mage. Det var en känsla helt olik allt annat jag någonsin känt, det gick inte att beskriva.

Jag vet inte hur länge vi kysstes, kanske en minut, kanske en timme, kanske längre. Jag ville aldrig att det skulle ta slut, jag ville ha henne så nära hela tiden. Jag ville känna doften av hennes hår, värmen från hennes hand mot min kind, hennes mjuka läppar tätt emot mina, jag ville vara i det här ögonblicket för alltid. Hon avslutade sakta kyssen och mötte återigen min blick. Hon log och rodnade lite innan hon bet sig lite i underläppen. Jag log tillbaka och drog undan en blonda hårslinga från hennes ansikte och strök den bakom hennes öra. Hon öppnade munnen för att säga något men avbröts av ett dovt surrande. Hon klev ur sängen och sprang iväg mot hallen och började rota i en liten väska tills hon fick fram en mobil. Hon tittade ursäktande på mig innan hon svarade och kilade in på badrummet och stängde dörren efter sig. Jag suckade nöjt och log för mig själv. Jag hade kysst henne, eller nej, hon hade kysst mig och jag hade kysst tillbaka. Det var hon som började kyssa mig. Jag tog fram min egen mobil och såg att jag fått två sms från Liam. I det första frågade han hur jag mådde idag och i det andra undrade han om jag ville följa med in till centrum och äta lunch med honom och Zayn. Jag svarade snabbt att jag mådde bra och frågade vilken tid de skulle iväg. Klockan var snart kvart i tolv så vi hade i alla fall fått några timmars sömn. Jag reste mig från sängen och slet av mig tröjan och slängde den i ett hörn innan jag gick fram till byrån för att ta fram en ny. Då öppnades badrumsdörren och Hope klev ut. Hon stelnade till när hon fick se mig stå där med bar överkropp men sedan log hon bara stort innan hon gick och satte sig i sängen.

- It was Tracy. Her sister is getting married and she wanted me to come with her and help her pic a dress for the wedding. I have to go, sorry. sa hon och gav mig ett snett leende.
- It's ok. I'm meeting up with the boys to grab a pizza anyway. sa jag och drog på mig en blå t-shirt.

Hon log bara till svar innan hon gick in till badrummet och bytte om till sina egna kläder som tydligen hade torkat. Hon la mina kläder i en hög på sängen innan hon kom fram till mig och tog mina händer.

- Thank you for everything Niall. You're amazing. sedan ställde hon sig på tå och våra läppar möttes än en gång. Vi avslutade kyssen och jag öppnade munnen för att säga att det var lugnt, hon fick komma när hon ville. Men hon satte ett finger för mina läppar och gav mig en snabb puss innan hon gick ut till hallen och tog på sig sina skor. Hon öppnade dörren och klev ut i trapphuset och precis innan hon skulle stänga dörren hejdade hon sig.

- I trust you not to tell anyone. var det sista hon sa innan dörren stängdes mellan oss.

Jag duschade och gjorde mig klar för att möta upp killarna på en pizzeria i stan strax efter ett. Hela tiden tänkte jag  på det Hope hade sagt, hon litade på att jag inte skulle berätta för någon. Berätta vad? Om hennes pappa, om oss? Jag kände mig förvirrad. Jag suckade innan jag knöt på mig skorna och lämnade lägenheten.

Jag var först på plats utanför restaurangen men det dröjde inte länge innan Liam också dök upp.

- Hey man! How are you ? sa han och gav mig en lätt klapp på axeln.
- I'm fine. You ? sa jag och jag såg att han inte riktigt trodde mig.
- Come on, I can see that something is bothering you Niall. You know you can tell me?
Jag visste att jag kunde lita på Liam, även fast vi känt varandra så kort tid, så kändes han som en bror för mig. Jag började berätta det som hänt och när jag var klar var jag glad att han var den som kommit först. Jag ville inte att de andra skulle veta, inte än, och samtidigt ville jag inte sitta och tänka på det hela lunchen.

- So she just showed up at your doorstep in the middle of the night ? jag nickade som svar.
- And you slept in the same bed and kissed all morning? sa Liam som för att bekräfta att han hört rätt.
- Yes. And then she had to leave and she told me not to tell anyone.
- Tell anyone what ? About her father or about the kissing ?
- I don't know. sa jag och ryckte på axlarna.  I really don't know.
Mer hann vi inte säga för än Zayn kom gåendes emot oss och till min stora förvåning så var även Harry med.  Vi gick in och satte oss vid ett ledigt bord längst in i restaurangen och beställde varsin pizza. Vi pratade om gårdagen och skrattade åt Harrys missöde. Han skrattade till och med själv. Tiden flöt på och för en stund glömde jag alla tankar om Hope och det som hänt under morgonen.  När vi betalat och rest oss för att gå så plingade det till i min mobil. Jag läste snabbt smset och tittade upp för att möta Liams frågande blick.

------------------------------------------------------------------------------------------------------------------


Förlåt att jag är seg att uppdatera, men jag uppdaterar ju först när jag fått 5 kommentarer. :) 
Nu kommer ju Hopes perspektiv in lite mer också. Vad tycker ni om det? :) 
Å vem är egentligen det där smset ifrån ? ;) 

5 kommentarer för nästa del. 

Make you mine - Del 5.

Det hade varit en händelserik kväll. Jag hade träffat Sophia, som var precis som jag och vi hade nästan kysst varandra. Sen kom Harry och allt hade handlat om att få hem honom. Jag tog fram den lilla lappen ur fickan och la den på skrivbordet, jag fick höra av mig imorgon. Jag drog av mig tröjan och jeansen och kröp ner i sängen och somnade innan jag ens hade hunnit stänga ögonen.

Jag vaknade med ett ryck. Det knackade på dörren. Jag slängde en snabb blick på klockan. 03:20. Vem är det som knackar på min dörr vid den här tiden? Det knackade igen. Jag reste mig och gick ut i hallen och låste upp dörren och tryckte sakta ner handtaget....

------------------------------------------------------------

Jag sköt försiktigt upp dörren och möttes av två blå tårfyllda ögon. Hennes smink hade runnit i svarta floder nedför kinderna och hennes läppar som i vanliga fall hade en varm rosa ton var näst intill blå. Hon var genomvåt och hon skakade i hela kroppen. Jag sa inget, jag bara drog in henne i min famn och stängde dörren. Hon började snyfta ljudligt och hennes armar letade sir runt min kropp. Hon höll mig hårt och jag strök hennes blonda hår som låg tungt på hennes axlar av regnet. Efter en stund släppte hon sitt grepp en aning och torkade bort lite smink med tröjärmen innan hon slutligen tittade upp på mig. 

- I-I'm sorry..I didn't know where else to go. You probably think I'm crazy showing up in the middle of the night and...Hon tystnade. 

- It's ok Hope. Viskade jag.  Först då slog det mig att vi fortfarande höll om varandra. Hon verkade ha tänkt samma sak för hon släppte mig hastigt. Hon skakade fortfarande och även jag började frysa, vilket inte var så konstigt med tanke på att jag bara hade på mig underkläder och en t-shirt jag slängt på mig innan jag öppnat dörren. 

- You're going to get sick. Go and get a shower and I will find you some dry clothes. Then I need you to tell me everything. sa jag och hon gav mig en tacksam blick och en kort nick innan hon gick in på badrummet och stängde dörren efter sig. 

Efter en stund kom hon ut iförd enbart en handduk och jag räckte henne en hoodie och ett par mysbyxor som jag rotat fram ur garderoben. Hon gick in på badrummet igen och återvände iförd mina kläder som var något för stora på henne. Hon hade satt upp sitt långa hår i en knut på ansiktet och hennes ansikte var inte längre täckt med svart mascara. Hon gick försiktigt fram och satte sig bredvid mig i sängen där jag satt lutad mot väggen. Hon verkade fortfarande lite frusen så jag la täcket om hennes axlar. Hon tog ett djupt andetag och började berätta. 

Jag hade varit på samtal med rektorn. Mina betyg hade sjunkit och skärpte jag inte mig så skulle jag behöva gå om sista året. Jag suckade för mig själv och började gå hemmåt. När jag kom hem så kände jag med en gång jag klev över tröskeln att det var något som inte stämde. Det luktade starkt av alkohol och cigarettrök. Jag gick in i vardagsrummet, och som jag hade misstänkt satt pappa där med ett glas Whiskey i ena handen och en cigarett i den andra. Han märkte inte ens att jag kom in i rummet.

- Dad? frågade jag försiktigt. Han vände sig mot mig och jag såg att han druckit en hel del. Han hade svårt att fokusera blicken. Hans ansiktsuttryck förändrades från överraskat till ilsket när han såg att det var jag.

- Where the hell have you been? röt han till. 

- I've just been out with some friends. I told you so. Ljög jag. Det sista jag ville var att besvära pappa med mina dåliga betyg.

- You never told me that. And why are you dressed like that? Do you want people to talk ? 

- Dad..I'ts just a dress. sa jag och tittade ner på min blå tubklänning.

- Take it off! I don't want my daughter to look like a whore! sa han högt, han sluddrade kraftigt.

- Dad, please, all my friends have dresses like this, it's nothing wrong with it. sa jag i ett försök att lugna honom. Det fungerade inte. Jag hann knappt reagera för än han rest sig och stog framför mig.

- Didn't you hear me? Take it off! skrek han åt mig fast jag stod framför honom. Han lyfte ena armen och sedan kände jag en svidande smärta på högra kinden. Jag stog som förstelnad kvar och vågade inte röra mig.

- You're a shame to this family. Get out of my sight! I don't want to see you, you disgust me. skrek han så salivet stänkte innan han började vingla bort mot soffan igen.

Jag kände hur tårarna brände bakom ögonlocken och jag skyndade mig in på mitt rum och smällde igen dörren efter mig. Jag sjönk ner med ryggen mot dörren och lät tårarna komma. Jag grät så jag skakade. Pappa hade aldrig varit såhär förut. Visst, han drack, men han hade aldrig varit så hotfull förut. Jag hörde hur han skrek något igen men jag orkade inte lyssna. Jag tänkte inte stanna i det här huset en minut till. Jag var snabbt uppe på fötterna och jag gick till garderoben och letade fram ett par jeans, en lite tjockare långärmad tröja och ett par gamla skor som jag glömt att slänga. Jag tog upp mobilen och plånboken ur min väska som jag lyckligtvis hade fått med mig in på rummet och gick fram till fönstret. Mitt rum låg som tur var på nedervåningen så det var inga problem att ta sig ut, jag öppnade bara fönstret och hoppade ner i rabatten nedanför. Jag halade upp mobilen ur fickan medan jag började gå i rask takt, bort från huset och in mot parken. Det gick flera signaler och till slut hörde jag Tracys röst. Man kunde höra folk som skrattade och pratade i bakgrunden och jag kom genast på att hon berättat att hon å de andra tjejerna skulle på fest. Jag suckade och stoppade ner mobilen i fickan. Vart skulle jag ta vägen nu ? Jag gick runt i flera timmar, gata upp och gata ner. Jag ville rensa tankarna, kanske skulle jag kunna gå tillbaka hem senare. Tårarna började rinna igen. Jag kände mig sårad  och besviken över det pappa sagt men mest var jag arg för att han slagit mig. Plötsligt kände jag hur några regndroppar föll ner i mitt hår och sekunder senare så öppnade hela himlen sig. Det fullkomligt öste ner. Utan att jag visste vart jag var på väg började jag småspringa, genom parken, förbi skolan och in på ett bostadsområde. Jag stannade framför porten till huset och andades ut, sedan öppnade jag dörren och klev in. 

Nu satt jag här i hans säng i hans kläder och jag hade precis berättat min största hemlighet. Jag vågade knappt andas. Jag väntade på en reaktion från honom. Men han bara satt där tyst bredvid mig. Jag hade känt att jag kunde lita på honom, jag kände mig trygg med honom. Men nu började jag tveka. Varför skulle jag berätta för honom ? Varför kom jag ens hit över huvud taget? Han tyckte säkert att jag var konstig, vi hade ju inte känt varandra så länge. Jag skulle precis resa mig för att gå mot dörren när jag kände hans hand i min. 

- You don't look like a whore...You're beautiful. sa han tyst. 

Jag vände mig om och mötte hans blåa blick och jag såg att han verkligen menade det. Jag strök sakta mina fingrar över hans och log försiktigt innan jag kröp närmare och lutade mitt huvud mot hans bröst. Han la sina armar om mig och la sig till rätta i sängen. Jag somnade på bara några minuter, tryggt i Nialls varma famn.

-------------------------------------------------------------------------------

Vad är på gång mellan Niall och Hope? Och hur blir det med Sophia? 5+kommentarer för nästa del.  :)

Tusen tack för alla peppande kommentarer! <3 

Make You Mine - Del 4

- It's my dad. I need to go home now. sa hon och började packa ner sina saker. Jag följde henne till dörren där hon tog på sig sina skor och sin jacka. Hon satte handen på handtaget och skulle precis gå när hon plötsligt ändrade sig och vände sig om och gav mig en snabb kram.
- Thank you so much for helping me Niall. sa hon och log sitt fina leende innan hon gick ut och stängde dörren bakom sig.
Jag bara stod där i hallen och log som ett fån innan jag tog upp mobilen och ringde till Liam.

------------------------------------------------------------------------------------------------
Del 4.

De sista två skoldagarna hade rusat förbi. Jag hade lärt känna Harry, killen från sångklassen, lite bättre och vi hade börjat öva på vår låt tillsammans. Efter många om och men hade vi slutligen enats om att framföra Torn och det lät faktiskt riktigt bra. Jag och Liam hade fortsatt att umgås precis som vanligt och det kändes verkligen som att vi känt varandra mycket längre än vad vi egentligen hade. Hope hade varken pratat med mig i skolan eller hört av sig så jag antog att hon skrivit resten av arbetet på egen hand. Jag hade funderat både en och två gånger på att skicka iväg ett sms men hade ändrat mig i sista sekunden. Det var bara att inse, hon hade utnyttjat mig för att få hjälp med arbetet. Ikväll skulle jag, Liam, Zayn och Harry iväg på fest till en av musikeleverna som gick sista året. Det skulle bli kul att träffa nytt folk och att få något annat att tänka på. Vi hade bestämt oss för att träffas hemma hos mig eftersom jag bodde närmast.

Jag tog upp mobilen ur fickan, en halvtimme kvar innan de skulle komma. Jag hade bytt kläder tre gånger redan och jag kände mig ändå inte riktigt nöjd. Jag gick in på badrummet och ställde mig framför spegeln. Mitt färgade blonda hår stod spretigt åt alla håll, ruffsigt utan att se nyvaket ut. Jag mötte min egen blåa blick. Jag log mot min spegelbild. Jag hade aldrig riktigt varit nöjd med mig själv, men ikväll tyckte jag faktiskt inte att jag såg så tokig ut. Jag gick ut och bytte om en sista gång innan de andra skulle komma. Det blev en vit t-shirt med svart tryck och ett par mörka blå jeans. Det fick helt enkelt duga. Jag hann precis dra upp gylfen innan det ringde på dörren. Jag öppnade dörren och möttes av Liams hasselnötsbruna blick.

- Hi. Sorry if I'm early. sa han och log.
- No problem. Come in. sa jag och gick åt sidan så att han kunde stiga på.

Vi gick in och satte oss och öppnade varsin öl. Vi småpratade lite om samarbetsprojektet på musiken och om matteprovet vi skulle ha nästa vecka. Efter en stund ringde det på dörren igen och jag gick för att öppna.  Jag skulle precis sträcka handen mot handtaget när dörren slets upp.

- We're heeeere! ropade Zayn glatt och klev in i hallen med Harry i släptåg. Det klirrade från deras kassar.
- I can see that. skrattade jag och tog emot deras jackor som jag sedan hängde upp på krokarna.

De gick in och satte sig med Liam på sängen och jag slog mig ned vid skrivbordet bredvid. Vi började småprata om lite av varje och efter en stund drog Zayn fram en kortlek och tyckte att vi skulle spela något dryckesspel som han kunde. Sagt och gjort. Efter en timme kände vi oss alla bra nog salongsberusade och vi bestämde oss för att börja dra oss mot festen. Vi klädde på oss jackor och skor och gick sjungande iväg mot festen. Jag gick bredvid Harry som berättade om någon kille han kände i sin hemstad som sålde guldfiskar. Jag tittade på mina tre ny-funna vänner och kunde inte låta bli att le stort, tänk vilken tur jag haft som fått sådana bra kompisar på bara en vecka. Jag skulle nog trivas riktigt bra i London ändå. Efter en promenad på 20 minuter så var vi äntligen framme vid huset där festen skulle hållas. Det var fullt med folk på altanen och några stod på balkongen på övervåningen och skrattade högljutt. Vi gick in i hallen och slängde jackorna i en hög där det verkade som de flesta andra också lagt sina jackor.

Efter att ha gått runt och hejat på han som hade festen och lite annat folk från skolan så slog vi oss ner på några lediga platser i vardagsrummet.  Det var tre killar och två tjejer. Tjejerna kände jag genast igen, det var Hopes kompisar. Jag mindes inte att jag hade sett henne någonstans i huset men bestämde mig ändå för att gå ett varv till för att se om hon var där. Jag visste inte riktigt vad jag skulle säga om jag fick syn på henne. Det kändes tråkigt att fråga om skolan, men det var det enda jag kunde komma på. Jag kollade igenom alla rum en gång till, hon var ingenstans, så jag gick tillbaka till vardagsrummet. När jag kom tillbaka så satt Harry och pratade med en blond tjej som jag kände igen från musikklassen och Zayn och Liam satt i soffan och spelade något kortspel med några killar. Jag drack upp det sista ur min öl och gick in till köket för att hitta en kapsylöppnare. Jag hittade en på en gång och öppnade min öl och skulle precis gå tillbaka till killarna när en tjej kom fram till mig. Hon hade långt brunt hår och stora blå ögon och en liten smultronröd mun, hon var riktigt söt, det gick inte att förneka. Jag kände inte riktigt igen henne men antog hon måste vara i min ålder eller möjligtvis äldre.

- Hi there. sa hon och log lite mot mig.
- Hi.
- I'm Sophia. Hon sträckte fram sin hand.
- I'm Niall. sa jag och tog hennes hand och log.
- Nice to meet you Niall. I'm going out for a smoke. Wanna come?
- I don't smoke.
- Neither do I.
Hon log flirtigt och tog min hand och drog med mig ut till trädgården. Vi satte oss på en bänk på sidan av huset där det konstigt nog var lugnt. Inte en enda människa syntes till men man hörde rösterna från de som stod på balkongen och det dova ljudet av basen inifrån huset. Sophia började berätta om sig själv och det visade sig att hon gick på samma skola som mig. Konstigt att jag inte hade sett henne förut tänkte jag, visserligen var hon, liksom Hope, två år äldre, men ändå. Vi hade mycket gemensamt och hon hade samma humor som mig. Vi satt länge och pratade och skrattade och snart var mina öl slut. Jag kände mig en aning berusad men vad gjorde det. Sophia hade precis avslutat ett skämt och vi satt bägge två och skrattade. Hon tittade upp på mig och våra blickar möttes.

- I should probably go inside and find my friends. sa jag tyst utan att röra mig en enda centimeter mot dörren.
- Yeah, you should. sa hon och böjde sig närmare mig.
Våra läppar skulle precis mötas när en mycket överförfriskad Harry vinglade ut i trädgården och spydde i en buske bara någon meter ifrån oss. Jag skyndade mig dit och slängde en ursäktande blick mot Sophia. Hon log bara och nickade förstående innan hon reste sig och gick in. Jag la armen om Harrys axlar och ledde honom mot bänken där jag nyss suttit med Sophia.

- Do you want me to get you some water?  frågade jag honom.
- No...no, I just want to go home. sa Harry knappt hörbart. Zayn och Liam kom ut på altanen med våra jackor.

- Hey. Some girl told us to get out here. How are you man ? frågade Zayn och tittade oroligt på Harry.
- He's drunk and we need to get him home. I'm sure he will be fine if he just get som sleep. svarade jag i Harrys ställe då han inte gav ifrån sig ett ljud.
- I can take him home if you want to stay. He only lives 5 minutes away from me. sa Zayn.
Både jag och Liam ruskade på huvudet.
- Let's get him home. Sa Liam.
Vi hjälpte Harry på med jackan och Zayn och jag tog honom under varsin arm och vi började gå.

- Hey, Niall. Wait. ropade någon efter mig. Jag vände mig om och fick se Sophia stå på gatan utanför huset där festen hölls. Jag tittade på Liam. Han förstod, nickade bara och tog min plats vid Harrys sida.
- I'll be right back. sa jag och gick bort mot Sophia.

- I'm sorry. We need to get our friend home, he's to drunk.
- It's ok. I understand. I just wanted to say goodbye. It was nice talking to you Niall. sa hon och log försiktigt.
- It was nice talking to you too. sa jag. Hon räckte mig en lapp med några slarvigt nerklottrade siffror innan hon böjde sig fram och kysste mig på kinden.
- Bye. sa hon och vände sig om och började gå tillbaka.
- Bye. svarade jag tyst fast hon redan var utom hörhåll.  Jag stod kvar en stund och tittade efter henne innan jag stoppade ner lappen i fickan och sprang ikapp killarna.

När jag slutligen kom fram till min port efter att ha hjälpt Zayn med att få hem Harry och sagt hej då till Liam hade det börjat att regna. Jag skyndade mig in i trapphuset och kilade snabbt upp för trappan och in till lägenheten. Jag slängde av mig mina blöta skor och hängde upp jackan på tork i duschen innan jag utmattat la mig i sängen. Det hade varit en händelserik kväll. Jag hade träffat Sophia, som var precis som jag och vi hade nästan kysst varandra. Sen kom Harry och allt hade handlat om att få hem honom. Jag tog fram den lilla lappen ur fickan och la den på skrivbordet, jag fick höra av mig imorgon. Jag drog av mig tröjan och jeansen och kröp ner i sängen och somnade innan jag ens hade hunnit stänga ögonen.

Jag vaknade med ett ryck. Det knackade på dörren. Jag slängde en snabb blick på klockan. 03:20. Vem är det som knackar på min dörr vid den här tiden?  Det knackade igen. Jag reste mig och gick ut i hallen och låste upp dörren och tryckte sakta ner handtaget....

----------------------------------------------------------------------------------------------------------
Hur blir det mellan Niall och Sophia & vem är det som knackar på dörren mitt i natten?


5 kommentarer för nästa del.  ;)